Linda svarar
Jag får ofta frågor om vilka sympton jag hade i början av min graviditet och jag hinner inte svara på alla frågor som trillar in bland kommentarerna. Jag är rätt glömsk också ibland men det är bra att ni inte ger upp och ställer frågan igen. Kan tycka att vissa svar finns att hitta på google. Menar inte att vara otrevlig eller så men med tanke på min tidsbrist så underlättar ni för er själva om ni googlar och slipper vänta på mitt svar som kanske inte alltid dyker upp. För så jag gör och idag finns allt på nätet.
Jag hade inte många symtom, min graviditet var härlig och underbar. I början av graviditet mådde jag bara lite illa och det varade i kanske 3 månader. Sen fick jag lite problem med ryggen i typ mitten av graviditeten. Kött kunde jag inte äta, hade lite svårt för det, hade i princip svårt för flera maträtter. Ena sekunden kunde jag vara jätte sugen på en måltid och när jag väl skulle äta så tappade jag matlusten. Fördelen med bloggen är att allt finns dokumenterat och jag/ni kan alltid gå tillbaka och läsa. Under kategori Lindas graviditet kan ni läsa mer om ni är nyfikna:)
Jag började läsa gamla inlägg, läste era kommentarer från dagen då mina värkar satte igång. Åh vilka fina minnen de väcker och jag blir så rörd när jag läser dem. Ni är verkligen fantastiska och att allt finns kvar här på bloggen är ju helt underbart.
I vecka 39 + 2. Två dagar innan jag födde. Det känns som igår åh så härligt det var med Nathalie i min mage ännu härligare nu såklart men man saknar...
Vi tog oss en promenad
Jag ställde mig på vågen idag på morgonen och den visar 62 kg. Innan jag blev gravid vägde jag 56 kg och samma dag som jag födde Nathalie vägde jag 70 kg. Alltså hade jag gått upp totalt 14 kg under hela graviditeten. Efter förlossningen tog jag mig en dusch och upptäckte att det fanns en våg i rummet. För rolighetens skull ställde jag mig på vågen och då hade jag gått ner 6 kg. Magen försvann helt efter förlossningen och nu behöver den bara lite träning för att stärka magen och få fram magmusklerna igen.
Jag har inte bråttom med att gå ner mina sista kilon, Nathalie kommer i första hand och så länge jag ammar måste jag se till att äta ordentligt. Dock kommer jag se till att försöka röra på mig så mycket som möjligt för att inte bli en lat morsa.
Min pluttis syns inte, jag köpte mig åkpåsen från Bugaboo i färgen off white. Är super nöjd med den och den håller lilltjejen varm.
Amning
Amningen till en början var inte smärtfri. Nathalie var duktig på att äta under dagarna och då sov hon bra också. Men under nätterna då vart det fart på tjejen. Hon vägrade äta och bara grät. Jag trodde ett tag att hon hade kolik och jag bara satt och grät med henne de första kvällarna. Otroligt jobbigt att inte veta vad felet berodde på. Barnmorskorna kom in till mig om kvällarna och gav mig råd och tips. De var hjälpsamma och stöttande under den jobbiga situationen. Ett tips som jag fick av barnmorskan var att testa att amma Nathalie med amningsnapp och det gjorde susen kan jag säga. Anledningen till att hon inte åt ordentligt var att hon inte fick tag på bröstvårtan ordentligt men med en amningsnapp funkade amningen mycket bättre. Efter det började hon äta på kvällarna och det positiva är att man slipper sår och besvär med bröstvårtorna.
Idag ammar jag henne fortfarande med amningsnappen på. Så länge Nathalie äter och mår bra kommer jag att använda den.
Man måste våga fråga efter hjälp till en början, allt är nytt för barnet och för mig som mamma och det viktiga är att rådfråga för att båda ska må bra. Glöm inte det!
Jag är redo :)
Igår mådde jag otroligt bra, spenderade hela kvällen hemma hos min svägerska tillsammans med Elisa och Ester. Däremot när jag skulle sova började huvudet värka och jag hade svårt att somna. Vaknade runt åtta tiden imorse med värkar. Inga kraftiga värkar och de kommer och går fortfarande. Värkarna kommer varje sju minuter och jag hoppade in i duschen för att koppla av en stund och konstigt nog känner jag inga värkar när jag duschar. Riktigt skönt att bara ligga där och höra hur vattnet sprutar ut genom munstycket.
Jag tror att det är dags idag eller imorgon, bebisens väska har jag packat sen några veckor tillbaka men nu har jag förberett min väska också ifall att värkarna blir tättare. Nu ska jag lägga huvudet på kudden och försöka sova en liten stund. Bad syrran komma förbi med Valencia också måste få träffa lilltjejen för jag saknar henne något otroligt!
Redo för vad som komma skall :)
Magen vecka 39
Jag trodde det var dags!
Tänkte börja med att skriva god morgon men ser att klockan är redan 12.30 så god eftermiddag på er! Jag klev faktiskt upp klockan 12 idag av ett samtal från syrran, lyx va?! Men jag hade redan vaknat till klockan 7 imorse. Jag vaknade och upptäckte att jag hade fått blödningar, fick lite smått panik och ringde till förlossningsavdelningen med detsamma där jag är inskriven. Jag blir extremt rädd när det har med blod att göra och första tanken som slår en är missfall. Barnmorskan var så trevlig och hjälpsam i telefonen och fick mig genast att bli lugn igen. Jag fick till svar att så länge jag har kontakt med bebisen och inga värkar satt igång än så är allt ok och att det bara är slemproppen som lossnat. Att slemproppen lossnat betyder att jag kan föda imorgon eller nästa vecka. Jag skulle istället äta lite och försöka sova och ringa tillbaka efter några timmar för att rapportera in om blödningarna minskat osv. Barnmorskan tyckte inte att jag skulle oroa mig och bebisen rör sig som vanligt och jag har inga sammandragningar eller värkar.
Jag var lite orolig där ett tag och syrran hoppades på att jag skulle få värkar så att jag kan föda :) De är så nyfikna på könet. Jag är lika nyfiken jag med och jag är redo att faktiskt föda när som helst.
Idag har jag ingenting planerat, kanske åker iväg till syrran och hänger med henne och lilltjejen som vanligt eller om de orkar ta sig hit. Hade gärnat gått ut och shoppat lite men det blir ingen shopping för min del förrens mina mammakilon är borta ;) Men det kliar i fingrarna måste jag säga!
Magen vecka 38
Bebisen fortsätter att lägga på sig ett litet lager kroppsfett, som kommer att hjälpa till att hålla rätt kroppstemperatur. Bebisen kommer att öka lite till i vikt (pojkar tenderar att väga något mer än flickor) jag börjar nästan undra om inte det är en liten tjej som finns i min mage trots alla myter. Precis som barnmorskan och alla andra sajter skriver så är det viktigaste just nu att bara vila så fort tillfället finns och det gör jag! Vi längtar något otroligt jag och maken fast han får lite panik varje gång jag nämner hur många dagar det är kvar. Panik över att huset inte är klart och att vi behöver flytta in fort som möjligt :)
Magen vecka 37
Känns otroligt underbart att räkna ner de sista veckorna nu, 3 veckor kvar och att i princip veta att bebisen kan födas när som helst är lite skrämmande men även spännande. De frågor som snurrar mest i tankarna är kommer vattnet gå under natten eller på dagen? vart kommer jag befinna mig när vattnet går? Hur kommer jag reagera när värkarna sätter igång och hur kommer det kännas att lyfta luren, ringa maken och säga DET ÄR DAGS NU? Att det kommer göra ont och att jag kommer få lida i några timmar är det sista jag tänker på.
Idag lägger vi oss tidigt både jag och maken så god natt från oss :)
Närmare titt på dekorationerna
Den söta vagnen
Blöjtårtan
Kransen
Överraskningen från maken
När vi hade öppnat upp alla presenter på babyshower sa maken att han hade en överraskning till mig men som inte riktigt var klar än. Han bad sin systersdotter gå ner och hämta den från garaget och när hon kom in genom dörren bärandes på gungstolen så började jag tjuta som ett litet barn...Jag blev rörd och så glad över att han verkligen lyssnat på min önskan och förverkligat den. Som min syster sa, av alla presenter jag fick på babyshower så var det inget som fick mig att gråta som makens present. Tanken av att han köpt gungstolen och håller på att ge den en "makeover" utan att jag vet var den finaste presenten jag kunde få. Jag har världens bästa man på alla sätt och vis, inte bara när det kommer till presenter utan när det gäller precis allt. Och jag kan inte vara med tacksam för att han är min och att mitt barn kommer få den mest fantastiska pappan i världen :)
I väntan på makens överraskning
Gråter av lycka när jag får syn på gungstolen
Min svägerskas dotter kommer in bärandes på den fina och antika gungstolen som genomgår en "makeover" av maken. Jag fotade hela gungstolen med min kamera och det var den sisa bilden jag lyckades ta innan kameran försvann, bättre bild får jag visa när den är helt klar och står i barnkammaren.
Babyshower dekorationer
Elisa gjorde den söta vagnen som jag blev helt kär i. I vagnen låg en söt nalle med filt på också hehe. Den kommer jag behålla och använda som dekoration i bebisens rum sen. Den fina blöjtårtan gjorde Elisas mamma (min svägerska) och albumet fick jag av min svägerska från Landskrona. Där i finns bilder från första ultraljudet, 3D ultraljudet, bilder på maken och mig när vi var små och sen på resten av våra familjer. 
Den fina kransen gjorde Elisas mamma, även den ska jag hänga upp i bebisen rum sen. Hon är otroligt duktig och kreativ.
Mina svägerskor har verkligen tänkt på allt, eftersom bebisens rum kommer vara i färgerna beige och vitt så passar lådorna utmärkt att ha i rummet. I lådorna låg massor av kläder och presenter till bebisen. Jag tyckte om de gröna rosetterna på lådorna, fint matchat och de kommer jag behålla på och ställa i bebisen rum. 
Det här och lite till möttes jag av när jag kom in i huset. Allt var verkligen så himla fint!!
